Det är svårt att få tiden att räcka till och att få ändan ur vagnen. Tiden snurrar och alla har fullt sjå med sitt. Därför var det så givande och kul att träffa gamla kompisar och träna, helt för vår eget höga nöjes skull.
Kenth och jag har ju unga hundar och det blev en del fnulande runt ingångar, positon, kryp mm. Nina och Skoj har kommit betydligt längre och vi tittade på fjärren, fotgåendet och "dumrutan".
En nackdel (mitt fel/ritualiserad belöning alltför länge) med "stolpen" (beskriven i ett tidigare blogginlägg) är att Zakk tänker väldigt mycket till vänster och att även hans nacke är ställd åt det hållet. Det är därför inte lika lätt när Zakk plötsligt ska "tänka om" och vrida huvudet till höger inför högersvängen. – Jag vill svänga vänster, säger Zakk. När jag vrider huvudet till vänster så ska Zakk tänka vänster. När jag vrider huvudet till höger så vill jag att han direkt svarar med egen huvudvridning åt samma håll och när jag håller huvudet framåt, vill jag att Zakk ska vara rakställd i nacken, samtidigt som han är fokuserad och med blicken vänd upp mot mig..
Efter ett par klick från Kenth ökade Zakks förståelse markant. . Jag gick sakta framåt, vred huvudet till höger och Zakk klickades direkt han svarade med rätt vridning i nacken till höger. Jag gick sakta framåt och höll huvud och blick framåt. Omedelbart Zakk var rakställd i nacken klickades han.
Det är svårt att själv "se" Zakks tankar, speciellt som jag har bestämt mig för att inte titta på honom. Jag blir beroende av speglar eller någon som är väldigt skicklig. Det vilar mao ett tungt ansvar på den som håller i klickern. Kändes hur tryggt som helst att överlämna den till Kenth och Nina – och skoj!
Nu måste speglarna upp i träningslokalen.
Inser hur präglad jag blivit av jakttänket de sista åren, där man vill att hunden är så lugn som möjligt och där man försöker undvika att skapa alltför stora förväntningar. – Dra upp honom, hojtar Nina. Mer aktivitet!!!! Nu är Zakk en mycket stark liten kille och jag utgår från att han inte får problem att diskriminera lydnadens krav på hög aktivitet från jaktens krav på lugn/passivitet.
Feo, en balanserad och social blivande liten stjärna.
Skoj gör skäl för sitt namn. Hur lyckas han stå med tassen i 90 grader?
– När är det min tur då?
4 svar
Låter som ett väldigt givande pass! 🙂
Vad skönt att läsa att ni får ha lite skoj på egen hand också, det är ni ju 1000 fallt värda båda två.
Du har ju ett fantastiskt jobb men egen tid är egen tid
Åh! Det är guld med begåvade och kunniga träningskamrater! Och så inspirerande. Kul för er
som fòrmodar att Zack snabbt fàr làra sig stava till jakttràning
och lydnadstràning….bara fòr sàkerhets skull…sà han kommer att veta hur han skall uppfòra sig.
Lycka till hàrlige Zack.