Årets första kurs för min egen del är starten på “Sikta mot stjärnorna”, tävlingsinriktad valpkurs. Ett härligt gäng mötte upp klockan 13.00 idag.
Gruppen består av tre schäfrar, en malinois, en terveuren, en border collie, en pitbull och slutligen en labrador. Vi ägnade dagens träning  åt  “ryggsäcken” dvs. lugn och avkoppling mellan ägarens knän. Vi lockade in valparna med hjälp av en godbit, på samma sätt som en ingång vid vänster sida. Sedan placerade vi ut godbitar framför valparna på golvet medan vi höll ett mjukt tag runt bröstkorgen så att han/hon inte kunde nå fram till godbiten.
“Varsågod”
Första kriteriet för belöning är att valparna upphör med all aktivitet och lugnt tittar på godbiten. Jag vill absolut inte ha ögonkontakt, vare sig från min sida till valpen eller vice versa. Ögonkontakt är alltid kopplat till förväntningar och aktivitet. Här tränar vi lugn, koncentration och avslappning. Signalen som leder till belöning är “varsågod”.
“Bra”
Valparna lärde sig snabbt att lägga band på sig själva för att på signalen “varsågod” springa iväg och ta godbiten. Då övergick vi till att berömma valparna och smeka dem  på ett lugnande sätt. Jag tycker generellt sätt av vi ägnar för lite tid åt social kontakt när vi tränar våra hundar. Det är något vi gör hemma i soffan men alltför sällan under träning. Här tränade vi kel och beröm innan valparna fick sitt efterlängtade “varsågod”.
“Bus”
Bus är en signal jag använder för att hunden ska föstå att han/hon ska rikta sin aktivitet mot mig och inte från mig som i “varsågod” då hunden lämnar mig för att ta en belöning. Vi utgick som tidigare från valparna sittandes mellan våra knän. Leksaken la vi intill oss. Den här gången fanns ingen godis framför valpens nos. Kriteriet är detsamma: lugn och ro leder till “bus”. I början är det viktigt att vi säger “bus” och själva direkt tar tag i leksaken så att vi skapar en betingning. Leken varierades med att återigen ta in valparna och låta dem koppla av mellan våra knän.
Uppgiften till nästa gång är att valpen förstår skillnaden mellan de olika belöningssignalerna, “varsågod”, “bra” och “bus”. Då har vi skapat bra belöningsverktyg och som vi dessutom namngett.
Den sista övningen som blev en hemuppgift för samtliga fick Dina, en av schäfrarna, demonstrera. Dina vill gärna behålla leksaken för sig själv vilket är ett väldigt vanligt “problem” med unga hundar. Det vanligaste felet är att vi oavsiktligt förstärker fel beteende när vi lockar och pockar på en hund som står på avstånd och väntar på vårt nästa utspel. Charlotte fick istället gå fram och tillbaka och när Dina rörde sig i Charlottes riktining med bollen i munnen slängde Charlotte några godisar framåt samtidigt som hon sa “varsågod”. Efter ett par repetitioner där Dina hade släppt bollen ett par gånger började Dina förstå sambandet mellan att röra sig efter sin gående matte och samtidigt hålla kvar bollen i sin mun.
Däremot blev det snabbt tydligt att Dina släppte bollen då Charlotte rörde armen för att kasta iväg godbiten och inte för att Charlotte sa “varsågod”. Charlotte fick låtsats slänga iväg en godbit utan att säga “varsågod”. Dina släppte naturligtvis bollenoch sprang fram men hittade ingen godbit. Nästa gång sa Charlotte “varsågod” och kastade en godbit. Genom att “halka” fram och tillbaka på det här sättet mellan den korrekta signalen “varsågod” och den signal som inte ska utlösa att Dina släpper, nämligen armrörelsen, lär sig *Dina snabbt att det bara slängs godis i samband med “varsågod” och inte annars.
Ta det lugnt med valpar/hundar som vill behålla saker för sig själva. Belöna istället all rörelse mot dig själv men bry dig inte om att att hunden släpper föremålet i din hand till en början. Det är viktigare att du belönar beteendet att valpen/hunden följer/rör sig mot dig med föremålet.. Öka successivt tiden innan du säger “varsågod” så att din valp/hund kan gå en stund vid din sida med föremålet innan du ger “varsågod”. Fortsätt vifta med armen eller använd ett annatt ord. Allt för att valpen/hunden ska förstå vilken signal som leder till godbit. Det gör ingenting om den släpper föremålet så länge du inte själv råkar belöna beteendet.