I somras fick jag en förfrågan av Jürgen Clöve, polis med bland annat uppdrag i Thailand, om jag tillsammans med honom och en kollega ville följa med till Schweiz och en internationell träningsvecka för räddningshundar, arrangerad av REDOG. Min uppgift innefattar bland annat att hålla en föredrag om inlärning med klickern som markör när det gäller inlärningen av markeringar på hundarna.

En kriminalsökhund söker efter döda kroppar, kroppsdelar, blod och vätska från döda kroppar men även sperma från levande personer.
Vårt deltagande i Schweiz inriktar sig på att lära utvalda hundar att enbart söka efter döda kroppar istället för levande.
Jürgen och jag har träffats vid ett par tillfällen för att diskutera, ventilera och “bonda” inför resan. Idag har vi tillbringat dagen i Rosersberg där Polisens hundförare huserar. Leif Malmgren som är utbildningschef, Jürgen, Lelle Eriksson, tidigare brandchef och jag själv har tränat och analyserat tre stycken hundar varav den ena var min egen Zakk.

Vi har filmat inlärningen av hundarnas sökarbete idag eftersom jag behöver filmklipp att visa i samband med mitt föredrag.

OBS! Jag behöver hjälp av någon duktig redigerare eftersom jag varken har tid eller kunskap att själv redigera. Hör gärna av dig om du är duktig alternativt känner någon som har erfarenhet av redigering. Jag ska väl tillägga att det är filmat av amatörer. :-). Vi reser den 7/4 så det är inte alltför mycket tid att vinka på.

 

Burken är nu nedsänkt i behållaren.

Windi arbetade lugnt och metodiskt. Lite väl lugnt tyckte Jörgen medan jag och Lelle tyckte att hon arbetade exemplarisk. “Min magkänsla säger mig att hon är för lugn”, hävdade Jürgen med bestämdhet. Jag och Lelle hävdade med samma bestämdhet att vår magkänsla sa att Windi jobbade utmärkt. Sedan fördes ett trevligt gnabbande om aktivitetsnivåer under inlärningen till nöje för oss alla.

Som i all hundträning är det viktigt att hunden ligger i rätt aktivitetsnivå. Här lugnar Jürgen Windi innan hon får börja söka. Det är lätt att en alltför ivrig hund, istället för att nosa i burkbehållaren, krafsar, slickar eller biter i burkbehållaren. Hunden ska “bara” vittra in lukten- inget annat!

Markeringarna shejpas så småningom fram (stillhet med nosen pekandes mot vittringskällan) men inledningsvis är det viktigt att hunden reagerar på lukten. Vi ställde ut tomma burkar för att lära hundarna att fortsätta arbeta i riktning framåt och undersöka- men passera burkar utan vittring.
Det har varit en intressant dag med bra resultat på gröngölingarna. Winnie följer med på resan och den redan utbildade kriminalsökhunden som inte var med idag. Zakk får vackert stanna hemma och hjälpa till med sin kommande syskonbarn istället. De luktar i alla fall mycket godare än de lukter vi tränade på idag.