Det är sällan jag kör bil numera. SJ får många klagomål men jag måste säga att under hela hösten och vintern har jag drabbats en enda gång. Det är lugnt, skönt och det är ett tillfälle att bonda lite extra med Zakk som ligger på en filt intill mig i den mån det finns plats.
Resan ned vinnebar 3,5 timmars platsliggning för de fyrbenta vännerna. En vit herdehund, en riesen, en springer spaniel och Zakk. Inte ett knyst hördes! Vare sig från ägare eller hundar. Skillnaden var desto större på väg tillbaka till Sthlm då en kvinna med en ung schäferkille klev ombord. Hon valde furirstilen som inte bara påverkade den stackars hunden utan även oss andra som tvingades höra på hennes “SITT”, “LIGG”, “bra”, “NEJ”. Tänk så mycket trevligare resan hade kunnat bli för oss alla om hon istället tagit upp ett ben och givit till sin unga hund eller om hon ägnat sig åt att lugna ned honom genom att själv agera lugnt och med beröring. Denna eviga tilltro till att en relation formas genom svenska språket kan göra mig så trött.



|
4 svar
Hej,
Var på fredagens föreläsning (satt längst fram o längst ut till höger – sett från ditt håll). Vill tacka för en riktigt bra och INSPIRERANDE föreläsning. Har turen att träna för en som har ditt tänk så mycket var bekant men ikväll blir det till att testa att bygga en kedja så som du berättade om. Det ska bli himla skoj – men först måste jag jobba klart för idag 🙂
//Therese
Tack för i söndags!! UPPFÖLJNING??? Blir så nyfiken 🙂 När kommer datum??
MVH
Mimmi & Pixl
Tack, det värmer att höra!:-)
Jag skickade just ett förslag till Tina. April fungerar inte, men jag skulle kunna söndag den 27/5.
Hälsningar
Eva
Hahaha, tack för delningen av minnena från en semester i fjällen, skrattade gott 🙂
och Tack igen för givande dagar. Ger dig tummen upp varje gång 😛
Kram