Fotograf, Åsa Lindholm

Fotograf, Åsa Lindholm

Har ni funderat över definitionerna kunskap? Ju mer jag tänker på begreppet desto mer slingrar det iväg på olika vägar, än hit och än dit. “Kunskap är bildning”, “kunskap är beprövad erfarenhet” osv. Men vad är då talang? Den får vi ju “gratis” vilket knappast gör att den kan benämnas som kunskap, eller kan den det? Anders Hansens programserie om hjärnan ger en del svar om hur våra unga hjärnor före tre års ålder dammsuger sin omgivning på allt som deras sinnen klarar att ta emot. “Ditt barn lär sig med lätthet kinesiska innan tre års ålder om du pratar språket dagligdags”.

Har kunskap ett bäst före datum?

Kunskapen om att framkalla filmer i mörkrummet behövs inte längre. Inte idag när fotografen redigerar sina bilder i datorn istället. Igår hade det kallats galenskap. Hur skulle det ha gått till?! Jag minns att jag under en hundpromenad i Stockholm mötte en man som talade rakt ut i luften. Min första tanke var att mannen var psykiskt instabil tills jag kom närmre och upptäckte att han pratade i en av dåtidens stora mobila telefoner. Just då fick jag min första inblick in i i framtiden. Kunskapen att slå i en telefonkatalog skulle inom en snar framtid vara en fullständigt onödig kunskap.

När det gäller kunskap om hundar är det än mer spännande. Idag har mycket av den kunskap som för 20 – 30 år sedan var vår allas sanning omvärderats. När jag läste etologi var det en självklarhet att referera till rangordningar, instinkter och kopplingen varg – hund. Hade någon sagt att jämförelsen varg – hund haltar betänkligt hade det varit som att svåra i kyrkan. Vargen var en självklar del av diskussionerna när vi pratade om hundens beteende. Framför allt när vi pratade om ledarskap. Den kunskapen är ju “gammal” nu men lever fortfarande kvar hos en del hundägare. Men vad hände sen? Vi sökte ny kunskap. Etologerna vände alltmer ryggen åt Thorleif Schelderup-Ebbes kunskap. Istället pratades det om personligheter, känslor och framför allt om inlärningspsykologi.

Vem och vad bestämmer när och varför vi skrotar en kunskap? Vad ska vi göra med all kunskap som vi människor släpar omkring på? Finns det återvinningsstation för gammal kunskap, eller åtminstone ett museum?

Bevarandet av renrasiga hundar ifrågasätts högljutt och därmed även auktoriteten hos uppfödare av dessa. Uppfattningen om att blandraser är så mycket friskare sprids. När och hur övergår en uppfattning till att bli sanning? När omvandlas den till kunskap och hur kommer det sig att kunskapen har ett “bäst före datum”? Hur ser vi på begreppet kunskap ur ett evolutionärt perspektiv?

Träningsmetoder

Idag förordar vi belöningsbaserad träning. Forskning visar T.ex att hundar som utsätts för aversiva träningsmetoder uppvisar fler stressrelaterade beteenden senare i livet och har högre kortisolnivåer än hundar som tränats belöningsbaserat. Men hur stor tilltro bör vi egentligen ha till en enskild studie? Hur många vetenskapliga artiklar behöver publiceras innan vi kan tala om kunskap inom det specifika området? Idag vet vi att många vetenskapliga studier inte kan göras om med samma resultat. Är dagens kunskap om inlärningsmetoder verkligen morgondagens? Morgondagens forskare kanske börjar gräva från ett helt annat håll. Kanske blickar vi tillbaka om 20 år, skakar på huvudet och ler åt vår dåtida (nutida) kunskap.

Dagens kunskap är kanske inte framtidens.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.