Följsamhetsträning i vatten

Det är mer än en hundägare jag mött som beklagar sig över att hunden vägrar komma upp ur vattnet när den blir kallad på. Jag ler och tänker på när jag själv som barn gömde mig under bryggan när mamma ropade in oss för lunch. Vilken unge eller jycke vill lämna världens bästa lekplats?

När vi lär hunden att samarbeta med oss i vatten finns det bättre sätt än att slänga föremål i vattnet till hunden som sitter vid vår vänstra sida. Det triggar aktiviteten och jaktinstinkten och försvårar ofta samarbetet med hunden. 

Lär hunden grundläggande principer 

Det finns en grundövning som jag är väldigt förtjust i och som jag använder såväl på land som i vatten. Den härstammar från tiden då jag tävlade bruks. Då använde jag den för att lära mina hundar en grundläggande förståelse för momenten framförgående, framåtsändande och raka sökskick i skogen.

Principen är denna: Hunden lär sig att springa tills dess att vi ger den signal att stanna eller vända tillbaka. 

Faktum är att vi faktiskt redan använder principen fast ovetandes om resultatet.

Om vi ofta kallar in hunden när den är alltför långt bort och avslutar med belöningar som hunden gillar kommer hunden fortsätta att springa långt ifrån oss för att vi ska kalla på den. Då är det ett beteende som jag troligen inte vill ha i min vardag.  Däremot är det en viktig grund för dirigeringsträningen. Den bygger samarbete och följsamhet på avstånd. Hunden lär sig att jobba från mig för att ”lura av mig” en signal och möjlighet till belöning. 

Grundträning steg 1- lär hunden att lämna dig och belöningen i din hand

Så här lär du hunden att lämna dig på en rak linje utan att det finns en utlagd apport eller target framför den.

1. Starta nos mot näsa på en smal och rak stig med stående hund (hunden ej under kommando).
2. Visa en godis eller platt leksak som inte studsar. Tänk även på hur du håller din hand så att inte hunden felaktigt tror att den ska göra en fotingång till vänster sida. 
3. Börja att sakta gå mot hunden med din blick framåt och över hunden. Blicken kommer relativt snabbt att betyda ”spring framåt”. Om hunden felaktigt försöker söka sig in vid din sida (fotposition eller för att försöka stjäla föremålet/godbiten) stoppar du den med kroppen och den tomma handen utan att stanna upp. Handen med belöning rör du inte på. 
4.  Efter ett tag tröttnar din hund, vilket kan ta en stund, och börjar därför röra sig mer bestämt ifrån dig. Räkna till tre ( de första tre – 10 gångerna).
5. Då slänger du belöningen över och förbi hundens huvud. Repetera sedan övningen ytterligare två gånger, sedan tar du en paus. 
6. Variera tiden innan du kastar iväg belöningen. När hunden förstår principen kommer den att springa fortare och längre. Bry dig inte om att den provar att stanna upp och titta på dig. Fortsätt att gå och håll dig till kriteriet som du bestämt = hundens blick framåt och korrekt rörelseriktning (samma som du själv). 
7. Den här grundövningen måste fungera innan du går vidare i träningen. Lär hunden grundprincipen längs er vanliga promenad och under er gemensamma rörelse. Tre repetitioner och sedan paus (fortsatt promenad). 

Grundträning steg 2 – dags att lägga på signal

Starta på nytt med ”nos mot näsa”. Den här gången lägger du på signalen precis innan du riktar blicken framåt och börjar gå. Jag stoppar jag visselpipan i munnen, tittar framåt och börjar gå. Jag vill att min hund ska tänka bort från mig när jag stoppar visselpipan i munnen. Det är inte alltför ovanligt att hunden springer ut ett par meter för att sedan snurra runt och titta på oss. Om visselpipan betyder stoppsignal därför att hunden inte lärt sig grunden med att först lämna oss finns risken att dessa problem uppstår. Du kan också fortsatt använda din blick. När du senare skickar din hund från vänster sida gör du på samma vis innan du ger signalen för att springa från dig = titta mot målet. 

Avståndet är inte det viktiga just nu, däremot att hunden svarar på signalen och rör sig framför dig, i visshet om att det kommer en belöning så länge den håller huvudet framåt och är i rörelse.

Skillnaden mot grundsteg 1 är att jag använder signalen ”stanna” dvs. en kort visselsignal när hunden gör rätt istället för att som tidigare slänga en godis eller ett föremål över- och förbi hunden. I början av träningen går jag mot den stående/sittande hunden och när jag närmar mig slänger/lägger jag ut föremålet bakom hunden (men ändå framåt i rörelseriktningen). Hunden får vrida sig om men inte lämna platsen. Jag går sedan tillbaka och ställer mig framför hunden (avståndet kan och bör varieras 3-100 m) och ger hunden tillåtelse att ta föremålet (”ut”). Skulle inte signalen för stanna fungera bör den tränas separat för att sedan lyftas in i kedjan. 

Utveckling – skifta belöningsplaceringen

När hunden förstår principerna i grundträningen börjar jag variera med att kasta/lägga ut föremålet bakom mig själv men ändå längs linjen. Hunden får sedan på min signal springa tillbaka varifrån vi kom och ta föremålet. Ibland står jag kvar på den punkt varifrån jag kastade och ger hunden signal att ta föremålet (markering) och andra gånger går jag in till hundens vänstra sida och skickar den med handtecken (”ut” + dirigering). 

Generalisering av grundfärdigheten

När hunden förstår grundprincipen ”nos mot näsa” på den vanliga promenaden byter du miljö. Det är sällan några problem eftersom du under din vanliga promenad redan generaliserat beteendet på olika platser. 

Jag gör likadant när det gäller vatten: lär din hund att simma från dig för att:

Det kommer en boll över huvudet, kastad av dig när hunden simmar i den riktning du står.

Blås ett stopp och belöna hunden med en markering nära dig själv vilket innebär att hunden lämnar dig på en rak linje- simmar tills dess att du blåser stoppsignal och därpå en inkallningssignal. Kasta apporten på linje mellan dig själv och din hund (du vill inte att hunden lämnar linjen)

Hunden simmar tillbaka längs linjen vilket innebär att du dessutom lär hunden att ta samma väg tillbaka som den simmade ut.

Först när hunden förstår dess grunder lägger jag ut flera apporter för att kunna alternera riktningarna. 

Jag upplever att hunden blir mer följsam och samarbetsvillig av den här grundträningen. Hunden har en större kunskap om vad linjetag innebär eftersom inlärningen vilar på en annan grund.