Så blev det äntligen dagen D. Månaders väntan är äntligen till ända. Nu har jag sett dem. Sju stycken handstora svarta flodhästar – fast väldigt söta flodhästar!
Milla är som Anne säger, fantastisk! Hon hör direkt vilken typ av gnyende som kräver en insats från henne. Lika moderlig som hon är inomhus, lika pigg och framåt var hon när vi tog en timmes promenad. Då for hon som en hind genom skogen och verkade lycklig över att få sträcka ut. Väl hemma slängde hon sig in till valparna och la sig vant tillrätta.
Jag trodde att de skulle fått ögon idag, men icke sa nicke. Fast om jag kikar på bilden så tycker jag mig se en viss tendens till glipa. Imorgon kommer nog Anne kunna skönja lite blänk i ögonvrårna på ungarna.
Jag har räknat med att hämta valpen den 14/2 men Anne säger att de är leveransklara från och med den 8/2. Matematik är inget jag har spjutspetskompetens i 
. Det är ok med Anne att jag hämtar honom när jag får möjlighet, vilket innebär tidigast den 12/2 efter valpkursen. Gudmor Pia kan förhoppningsvis ställa upp som chaufför.
