När jag lär mina hundar att intressera sig för någonting speciellt, börjar jag alltid med min egen attityd! Jag tittar aldrig på hunden när jag vill skapa ett intresse för en markvittring eller ett föremål. Risken är nämligen stor att vi omedvetet pressar hunden till något som han/hon ändå inte förstår.
Tänk dig att du håller i en fågelunge, kanin eller något liknande. Kanske kittlar den dig i händerna så att du börjar skratta, kanske är du bara väldigt mån om att den inte ska försvinna ur dina händer. Du smyger omkring, vet inte riktigt var du ska placera fågelungen. Du tittar dig omkring, öppnar händerna och se…..där flög den iväg. Du följer den med blicken där den försvinner. Lek, låtsats, men titta inte på din hund!
Din hunds engagemang börjar med ditt eget intresse!!
Det vanligaste felet är att vi felaktigt riktar oss mot hunden och ”begär” att han/hon ska agera med nyfikenhet och intresse. Det fungerar om hunden redan från början är nyfiken men inte om du ska skapa ett intresse. Då måste du börja med din egen nyfikenhet. Den är nämligen smittsam! 🙂
Darwin på bilden, fick leka leken ”fågelungen” med en vittringsapport, placerad bland många andra vittringspinnar på en prispall.