Dormativprincipen (George Bateson) innebär att göra en benämning av en
upplevelse till orsak för det som upplevs och beskrivs. Ex, när vi förklarar
beteenden hos djur med hjälp av instinkter, skeenden i naturen på grund av
naturlagar eller att människor beter sig som de gör på grund av personliga
egenskaper. Den
gemensamma nämnaren i dessa exempel är en observatör som med hjälp av antaganden
tillskriver människor, djur eller naturen egenskaper som aldrig kan tillskrivas
dem, nämligen hans eller hennes egna personliga antaganden. Konsekvensen av
detta är att observatören slipper svara på frågan varför någon gör något eller
varför något har inträffat.
En fara med påståenden utifrån dormativprincipen i mänskligt
samspel är att den person som blir bemött med påståendet riskerar att bli ”hypnotiserad”
eller ”nedsövd” av observatören.
samspel är att den person som blir bemött med påståendet riskerar att bli ”hypnotiserad”
eller ”nedsövd” av observatören.
Dormativprincipen, liksom alla andra former av
orsaksförklaringar, är redskap för att organisera våra upplevelser och
beteenden. Därför bör vi använda dem med urskiljning. Annars riskerar vi att
våra påståenden blir självuppfyllande profetior och att vi åstadkommer det vi förklarar med våra antaganden. Men att vi skapar
självuppfyllande profetior har inget med våra teorier att göra. Det har med oss
själva att göra och hur vi använder våra teorier.
orsaksförklaringar, är redskap för att organisera våra upplevelser och
beteenden. Därför bör vi använda dem med urskiljning. Annars riskerar vi att
våra påståenden blir självuppfyllande profetior och att vi åstadkommer det vi förklarar med våra antaganden. Men att vi skapar
självuppfyllande profetior har inget med våra teorier att göra. Det har med oss
själva att göra och hur vi använder våra teorier.
Referens, Bill
Petitt, Hardy Olson. Om svar anhålles, 1995.
Petitt, Hardy Olson. Om svar anhålles, 1995.
Intressanta ord för oss alla som arbetar med människor och
hundar. Vedertagna begrepp som ”vek”, ”hård”, ”dåligt ledarskap” och många fler
begrepp som florerar flitigt i hundvärlden, men som är en subjektiv tolkning
från observatören. Vilket ansvar har vi instruktörer
och lärare inför hundägaren?
hundar. Vedertagna begrepp som ”vek”, ”hård”, ”dåligt ledarskap” och många fler
begrepp som florerar flitigt i hundvärlden, men som är en subjektiv tolkning
från observatören. Vilket ansvar har vi instruktörer
och lärare inför hundägaren?