För femton års sedan var jag extremt noggrann med att alla moment skulle sitta till två hundra procent innan jag tävlade. Dels för vår egen skull och dels för att när man som jag arbetar professionellt, är det extra viktigt eftersom det är en del av min min egen marknadsföring. Idag känns det inte lika viktigt. Det viktigaste är att vi tillsammans har en bra attityd. En nolla eller två får fungera som sporre för att inte tro att det är så lätt. Gör om och gör rätt är en bra sporre!
Som igår när vi tävlade på Fagersta BK (Tack till arrangörer och domare). Mitt första intryck var att Zakk såg lite trött ut. Jag lade ut en extern belöning (tennisboll) bakom träningshallen. Sedan fick Zakk sitta en bit bort, medan jag ivrigt likt en galoppör i startboxen, tittade in i träningshallen och på det tävlande ekipaget.
Det var ingen bra ide så här i efterhand. In kom jag med en hund som svävade på tå. Han gick visserligen, förutom en sned högerhalt, ett helt okej fritt följ men pep i stegförflyttningarna.
Eftersom jag kör en lydnadsklass per år hinner jag förtränga att Zakk brukar höja sin aktivitet med 10 % på tävling. Det är naturligtvis härligt men det kräver att jag inte gör sådana fatala missar som att höja honom innan. Det syns inte så mycket på Zakk men det märks när vi startar fotgåendet. Så vad hände? Zakk lät i stegförflyttningarna!!!
Mycket intressant! Vad exakt är hans triggers på den här tävlingen? Något för mig att fundera på! Kela innan jag går in på appellplanen? Mycket längre promenad så att han får blåsa ur sig innan?
Hur som helst; Zakk hade mycket bra attityd och tempo rakt igenom programmet när jag tittar på filmen efteråt, vilket jag älskar, men vi har en del momnet som behöver bättre generaliseringsträning. Däribland “rutan” och vittringsapporteringen som de tyngsta och viktigaste momenten. Zakk gjorde exakt vad jag lärt honom och exakt vad jag inte har lärt honom. Nu har vi en ny tävling om fem veckor – det ska bli spännande!
Vi fick en tia på helhetsintrycket och med rätt attityd kommer man långt. Nu ska vi bara träna på att få lite detaljer på plats inför nästa start. Nedan kan ni se ett av de moment som behövs slipas till inför nästa tävling. Jag älskar det faktum att Zakk letar halvt ihjäl sig efter den gömda pinnen som naturligtvis inte fanns där eftersom den låg synlig bland de andra pinnarna. Jag hoppas och tror att Zakk fick en väldigt bra tävlingsminnesbild för framtiden av momentet VITTRINGSapportering. Han kommer i alla fall inte drömma om att ge upp och ta första bästa pinne, eller vad tror ni?
Titta här >> Vittringspportering – när det blir rätt fast fel
2 svar
Tack för den fina texten i början ! Det är precis vad jag behöver tänka på. Så lätt att fastna i "måste lyckas träsket" och så blir det fel! Fasa och förtvivlan! Inte gagna det någon och riktigt uselt för att utvecklas i sin hundträning! Att fokusera på att se sin utveckling med sin egen hund! Yes!!! Lycka till på nästa tävling önskar jag er!
Håller helt med dig, igår bröt jag rallytävlingen då vi inte fick fokus in vid startsignalen. Han är väldigt grön för att gå in på tävling och vi som ekipage behöver få träna på miljöer med mycket störning. Jag kände iofs inte ett misslyckande utan jag kände mig som en" vinnare" ändå för jag valde att vi skulle ha kul. Så nu ser vi fram emot nästa tävling och hoppas på att vi hittar rätt knappar på tävlingen. Jag önskar dig lycka till på nästa tävling, ni är så duktiga ihop 🙂