Hon jagar i princip hela tiden – men i skritt eller trav och på stigen vi går på. Det är ramarna hon får hålla sig inom. Ifall hon lämnar stigen harklar jag mig. I de flesta fall stannar Will-Ja upp och pekar med hela kroppen när hon känner vittringen av ett djur. Jag mumlar något om att ”det är bra, gå på”. Det gör hon också men kommer sedan snabbt och oftast excalterat rusande tillbaka till mig som om hon vill dela den stora nyheten. Jag brukar belöna henne på olika sätt. Det bästa är att jag erbjuder henne en jakt. Ofta har jsg bollar i fickan son hon får söka efter så att hon får utlopp för sin jaktlust.
Tesla är som vilken labrador som helst. Hon har stor apporteringslust men är inte alls intresserad av vilt på det vis som Will-Ja är. Ganska bekvämt!