Det kanske är väl optimistiskt att lämna Sverige i pumps och kort skinnjacka. Om inte förr så insåg jag det igår kväll 20.30, när jag stod och väntade på bussen ut till Benstockens långtidsparkering.
Den inköpta flygplansfilten på utresan värmde gott när jag stod i terminalen och väntade på bussen. Susanna Kallur hade inte haft en chans mot mig, när jag med kabinväska och påsar rusade ut till den inkommande bussen. Funderade ett tag på om det gick att muta killarna på Benstocken med en hundring mot att de varmkörde min iskalla bil. Den tidsinställda värmaren fungerar bara inom 24 timmar. Finnns det verkligen ingen värmare som går att förprogrammera till att slå på sju dagar senare eller som man kan ringa och slå på?
Nåväl, nu är jag hemma igen och i morse åkte jag till kontoret för att fixa sånt jag inte kunnat jobba med från Teneriffa. Carina kom förbi och lämnade Trix. Jag hade innan jag reste, inhandlat Eukanuba till Trix istället för det vanliga blötfodret. Naturligtvis passade inte den maten prinsessan. Istället har hon delat mat med Carina och Göran. Torrfoder för dvärghundar föll dock sessan på läppen. Nu ligger hon i korgen under skrivbordet efter att ha varit på brunch på Foam på Karlavägen och ätit prinskorvar.