Jag kliar mig lite i huvudet för vad står egentligen begreppet för egentligen? Betyder det att jag inte ska klä på min hund onödiga kläder när det är kallt? I så fall vad är onödiga kläder?
Förmänskligar jag hunden mer om jag sätter på tiken ett rosa täcke än ett snusbrunt bara för att hindra kylan?
Förmänskligar jag hunden om den får sova i sängen? Fast hundar sover ju ofta tillsammans i samma bädd .
Fast det är klart, jag är ju människa. Hunden är hund.
Men, förmänskligar jag hunden om jag säger att den kan jävlas?
……eller att den trotsar?
– Det är synd om människorna, som Strindberg sa.
15 svar
Ja du, det är en bra fråga. Förmänskligar jag mina hundar bara för att dessa har en egen hemsida och skriver sin egen blogg ibland? Förmänskligar jag hundarna för att jag köper lite lördagsgodis till dem också?
Eller för att de faktiskt får inslagna julklappar med godis/leksaker i?
I så fall förmänskligar jag gärna mina brukshundar Efter hårt jobb vill de också ha lite extra mys och i bloggen skryta om det
Jag "förmänskligar" gärna mina hundar när det kommer till födelsedagspresenter och tårtor, julklappar och extra firande när dom gjort nåt bra ! Om jag aldrig får vara en tramsig mysmatte, skulle det inte vara så kul att ha hund!
Jag håller med men inbillar jag mig att det är slagsida åt det ena hållet men inte det andra. Tänker på vad jag skrev om att hunden jävlas, trotsar etc. Det anser jag verkligen vara att ge hunden mänskliga egenskaper. En liten födelsedagstårta hit eller dit lär ju knappast förstöra relationen men inställningen att hunden medvetet jävlas med dig borde ju få en och annan vovve att ruttna.
Kanske inte jävlas, men nog kan de retas, med glimten i ögat säga, nananananana du kan inte ta mig, på hela, hela dagen. De har nog bra mycket mer social kapacitet än vi någonsin kan ana.
Ju mer vi är villiga att kommunicera desto mer lär vi upptäcka. Läs den fin, fina skildringen av relation djur och människa som professor Barbara Smuts har skrivit i Djurens liv.
….men Petra!
Är du inte med på Facebook?
Absolut inte!
Hund-hundmànniska….
eller mànniska med hund.Kanske jag trampar er alla pà tàrna nu men….i
mitt tycke àr nog hunden hund och ibland t.o.m klokare àn mànniskan/matte/husse som fjollar omkring utan att begripa
att hunden de facto àr en hund!
Mina hundar var och fòrblev hundar och otroligt charmiga kloka!!!!sàdana.
Nä, inte tror jag dom kan jävlas, trotsa och liknande! Möjligtvis med undantag för samojedskrället jag har…
Klart de "jävlas", de med. Känner många hundar med humor. Sen ligger de inte och planerar under natten att imorgon då jäklar. Men visst "jävlas" de…
Jag tror inte att en hund djävlas. Inte på det sätt som vi människor gör… Däremot så gör dom saker för egen vinning och tar tillfället i akt när vi bjuder på det. Och det gör vi människor troligen ganska ofta…
En skyddshunds funderingar:
Jag vill då inte bli förmänskligad…tänk vad det skulle innebära…
– ingen privatchaufför som kör en till och från lek o träningar,
-ingen hovmästare som dukar fram och serverar den fin-fina maten,
-ingen lekledare som ser till att roliga saker händer allt som oftast..listan kan bli hur lång som helst!
Nä vet ni vad, när man väl vant sig vid lyxlivet vill man då rakt inte byta ner sig till att bli "människa"…jag vill ha min egen slav!
Jag tror inte att det är bra att förmänsliga hunden som många gör när de tex tror att hunden blir ledsen, svartsjuk, besviken osv. Att få dåligt samvete när den ena hunden får mer aktivering än den andra tex gangnar ju inte hunden utan får bara människan att må dåligt. Likaså att med all välmening låta den lilla valpen vara med överallt som om den vore en bebis med påföljd att hunden sen inte kan lämnas ensam utan att må dåligt vilket återigen bara får människan att må dåligt och känna sig begränsad och med dåligt samvete.
Att klä hunden i varmt täcke när den är kall/blöt handlar om att ta hand om sin hund och ärligt talat så skiter nog hunden fullkomligt i vilken färg täcket har…
Tack för alla inslag och synpunkter på ett ämne som berör oss alla. som vanligt finns det inga facit och det är väl kanske just det som är så fascinerande att arbeta och leva tillsammans med djur. Varje relation är unik, beroende på vilket sätt man vill leva med sin hund och vilka behov vi själva har.
Men hur beskriver man känslan hunden har när, man håller fram en saftig köttbulle framför näsan på hunden och sedan stoppar den i egen mun, om inte besvikelse? Självklart känner den något över händelsen, varför är det så fel att namnge hundars känslor?
Men förmänskliga inte hunden i den meningen att ställa krav på att den ska förstå och göra som vi säger då vi kommunicerar med den som till en människa. Att skämma bort, ta hand om är inte att förmänskliga, det är att ta hand om.