Igår var Zakk och jag på träning hos Anita Norrblom igen. Zakk var för första gången för het. Inte så att han inte lyder, men han ligger snäppet för högt i aktivitet i träningen.
Tänk vad lätt det är att säga till andra att dra ned på tempot, vila tillsammans osv. Men vad gör Bodfäldt själv i skogen? Leker, söker, hittar på roliga saker. Vila? Nja, när jag sitter på café och där kommer det näppeligen trilla ned några änder. Sens moral, träna i miljöer där det är viktigt att hunden kan coola ned.
Zakk och min morgonpromenad var inte lik någon av våra tidigare promenader i skogen. Denna morgon bestod av fyra km i koppel, (urk!) utan aktiviteter. Vi satte oss ned och vilade, Zakk roade sig med att titta på fallande löv; alltid något, tyckte den uttråkade labradoren.
När han efter ett par minuter släppte ned öronen och halsen ett par cm reste vi oss och fortsatte, nu under fotgående i 600 meter. Bara gå, gå och gå! Endast med tanke på framtida jaktprov, med alla retningar, känns denna träning relevant. Tristess och nötning är inte riktigt min grej (urk!), men jag inser vikten av att att Zakk inte laddar i fotgåendet utan att det istället blir en trygg och lugn vana att bara gå vid min sida "ssssssssssssssnark".
Nu väntar ytterligare två dagaras koppelpromenader med långa fotgåenden och med inslag av stillhet. Jag tror att det är mest synd om mig, för vem ska jag nu leka med??? Min bästa lekkompis ska vila!!
Det är en sak att säga till andra att de ska ta det lugnt, men nu snubblade jag själv på eget grepp.
Zakk
Peggy och Johanna
Häxa, Zakks syster
Kolla denna! Play dead
12 svar
Han är så söt när han spelar död, och med bättre belöningsplacering skulle han inte "vakna till liv" lika snabbt
Instämmer!
Ha det gott Marghita!
Vilka härliga höstbilder! Måste fråga när Zakk ska gå fot 600 m, hur får du honom till det och belönar du honom eller hur gör du?
Tina
Härliga bilder!
Vågar knappt säga det, gammal shejpingfantast som jag är. Jag har fallit till föga och kör lång och trogen tjänstgöring. Gå vid sidan tills jag säger något annat. Jag har sagt till Zakk ett par gånger, men framför allt har jag låtit få tillbaka friheten när han gått en stund och inte haft några förväntningar på mig. Trist så klockorna stannar! En träningsmetod som underlättar våldsamt om man saknar humor.
Tack Anna!
Kram
Eva
Din belöning för "tråk-träningen" kommer vad det lider tror jag
Håller med övriga att du tagit jättefina höstbilder från Wij.
Ha det gott!
Jill
Vilken tur att Zakk måste ta det lugnt – så DU får en chans att njuta av den vackra hösten, och även föreviga den på ett så förtjänstfullt sätt!
Låtta
vad bra 😀
du kan verkligen bjuda på dig själv. Underbart! Önskar att fler i "hundvärlden" vore som du 🙂
Jahaja trodde du kommit på en ny fantastiskt metod 🙂
Ha en bra helg!
ps. Hade du tid nästa vecka? ds
Intressant, "på den gamla goda tiden" peppade jag alltid min hund för att tycka att det var kul att gå fot … nu är det sövning som gäller. Utveckling, ja det är det nog. Tränar så gott vi kan – och det jag tycker låter vettigt – efter "nya" rön. (lära gamla hundar sitta – vete f-n) (jo, det går nog …)
/ Inger
Nja Inger…..Det är en väsentlig skillnad mellan jaktfot och lydnadsfot. I jakten ska hunden kunna gå vid vänster sida under flera timmar. Då gäller det att vi skapar en god och lugn vana utan en massa förväntningar på belöningar och arbetsuppgifter.
Jag tränar däremot inte alls på samma när det gäller tävlingsfotgåendet (bruks). Där bygger jag momentet på förväntan och ögonkontakt. Då är det show!