Visst kan man klicka sig igenom träningen även efter att hunden lärt sig beteendet men vi utvecklar både relationen och beteendet om vi istället använder oss av olika belöningsord som talar om för hunden vilken typ av belöning som den ska få.

Allting har bieffekter, så även klickerträning som lätt blir alltför teknisk om vi inte ser upp. Risken är att vi hastar fram genom belöningen och i vår iver prioriterar så många klick som möjligt. Istället kanske vi ska lägga en del av vår iver på vilka olika sätt vi belönar våra hundar på.

Jag menar inte enbart hur vi kastar godis, bollar, kamptrasor etc utan även vilken känsla som vi själva förmedlar till våra hundar. Tycker du själv att det är kul att leka? Vilka känslor hos dig själv under leken spelar du på? Har du provat någon gång att låta din hund känna sig så björnstark att han/hon lyckas dra omkull dig?  Har du berättat sagan om ”Stora stygga Vargen” samtidigt som ni busar? Leker du tekniskt eller leker du på riktigt? Har du själv kul?

Social belöning – jag gillar dig!

Det finns en hel del hundar som inte besvarar våra klappar och smekningar. – Ge hit bollen, uttrycker de med all tydlighet samtidigt som de drar sig undan vår fysiska beröring. Samma hund kan en stund senare ligga och rapa i soffan och älska att bli kliad – men varför inte under lydnadsträning?

Tyvärr lågprioriterrar vi ofta den sociala kontakten och anser inte att det är en belöning. Men på samma sätt som vi ofta får lära hunden att ta ett föremål för att få en godis eller vice versa, kan vi lära hunden att kedja social kontakt med lek eller en godis. ”Viftar du på svansen och ger mig en puss – så får du en godis”.

Mina egna belöningsord är, ”bra” = fortsätt så, men jag kan även använda ”bra” som en kvalitetsäkrare, dvs jag testar hundens kunskap genom att berömma den. Ett enkel test är att låta hunden sitta ned. Släng ut en godis framför hunden som den inte får ta. Istället för att du säger ”varsågod” säger du ett glatt ”bra”. Sitter hunden kvar?  prova i flera andra moment. Tål momentet ett glatt ”bra” utan att hunden avbryter momentet?

Ytterligare ett belöningsord är ”bus”, som betyder att hunden ska rikta sin aktivitet mot mig och inom armlängdens avstånd. Jag kan leka både med eller utan föremål . ”Bus” betyder däremot inte att hunden drar iväg och att hunden får lämna klassrummet.

”Varsågod” använder jag när hunden ska lämna mig och springa från mig, till en matskål eller en leksak. kanske en person som håller i matskålen eller leksaken.

Jag länkar belöningarna med varandra. ”bra” kan leda till ”varsågod” förutsatt att hunden besvarar min sociala kontakt. ”Varsågod” kan länkas med ”bus”. ”Bra” kan länkas med ”bus”. Fördelen med flera belöningssignaler, är att vi inte riskerar att ritualisera samma känsla och samma typ av belöning hos hunden. Gör det något då? Ja, därför att risken för bieffekter ökar om vi belönar på ett sterotypt sätt.

Dessutom är min erfarenhet att beteendet utvecklas snabbare genom att vi använder flera olika belöningssystem.

Ett ”varsågod” är ofta en förutsättning för att hunden ska tillgodogöra sig störningsträning på ett bra sätt. En hund som lärt sig ”varsågod” kommer inte heller behöva korrigeras för att den sticker. Hunden är trygg i vetskapen att om han/hon är följsam så kan det leda till ”varsågod”. Hunden behöver inte sticka sin väg.

”Slut” / ”Gå och kissa” betyder att det ringer ut ur klassrummet. Hunden är fri att göra vad den vill.

Genom att vara noga med olika belöningssystem skapar du trygghet, variation och uppmärksamhet.