Vi följer deras fötter dit de går: nära eller på längre avstånd, när de snurrar runt på stället eller när deras fötter plötsligt stannar. När deras fötter står stilla kallas det för stadga. Vår stadga alltså, inte alltid deras egen. Då ska vi stå eller sitta stilla, vara fokuserade, tysta, med stilla tassar och svans. Det ska vi göra oavsett hur nervösa och oroliga våra människor än är, för just i den situationen vill de inte att vi är följsamma.
Hundars empati
Pike ligger på undersökningsbordet hos veterinären. Trots träning är hon den av mina hundar som inte riktigt kan slappna av. Hon ligger på sidan men trycker samtidigt sina bakben i magen på veterinären. -Du är som en fjäder, mumlar veterinären där han lätt framåtböjd sträcker och trycker ihop ena bakbenet på Pike. Hennes pupill är större än normalt. Will-Ja som hasat runt i rummet en liten stund går med bestämda steg fram till veterinären, viftar på svansen och söker hans uppmärksamhet. Han kliar henne under örat en kort stund. Will-Ja flyttar sig och kör in huvudet mellan hans knän. Hon står så en stund – alldeles stilla. Sedan går hon över till kortänden av bordet och ber mig att flytta på mig. Jag ser det i hennes blick. Den är vänlig men tydlig: Flytta på dig nu!
Jag flyttar mig och omedelbart intar Will-Ja min forna plats. Hon sätter sig och fäster sedan blicken på Pike. Förstulet kikar jag på henne. Pike, med fortsatt stora pupiller, tittar tillbaka. Efter en stund klipper Will-Ja med ögonen som om hon skulle somna på sin plats. Fjädrarna i Pikes bakben ger vika och pupillerna är normalstora: lugnet lägger sig.
//Eva Bodfäldt
3 svar
Så fint! De är kloka, våra fyrfotingar. <3
Finaste, känsliga Will-Ja
Har varit med om en liknande händelse. På samma sätt lugnade min hund sin kompis som fick sina klor klippta. ❤️