Det hade jag ingen aning om
Vad gjorde du med dina fötter precis när du belönade, frågar jag Thomas.
Jag rörde mig bakåt, svarar han.
– Du stod stilla, svarar jag.
– Det hade jag inte en aning om, svarar han.
Vi är ofta så fokuserade på hundens beteende att vi glömmer bort vårt eget kroppsspråk. Jag funderar vad det kan bero på. Kan det vara så att vi sätter likhetstecken mellan tajming och att ge jycken godis så snabbt som möjligt? Om så är fallet är är det självklart att armen åker ut eller ned som en projektil mot hundens mun. Vi måste ju snabba oss på med godiset så att vi inte råkar förstärka ett annat beteende.
Kriterium, tajming och belöningsfrekvens
Jag tycker att tajming oftast, framför allt i vardagen, i första hand handlar om att se och svara på hundens beteende med en rörelse i vår mimik eller kropp.
Ponera att din hund stannar upp och tittar på dig, vad gör du? Du kanske berömmer men vad gör dina fötter samtidigt? Står de stilla, backar de eller kanske viker sig dina knän för att du plötsligt landar sittandes på stigen?
Du stannar upp och backar. Vad gör din hund då? Kanske börjar den röra sig mot dig, vad gör du då?
Hunden kastar sig ut i kopplets fulla längd. Vad gör dina fötter?
Väldigt ofta står våra fötter fastnitade i marken medan vi berömmer jycken men jag anser att tajming i vardagen handlar om att agera vilket är detsamma som en förändring i vår rörelse. Hunden tittar på dig = backa
Hunden rör sig mot dig = hoppa åt sidan
Hunden kommer nära dig utan dina händer har hastigt och lustigt försvunnit. Hunden försöker hitta dem men dina fötter vrider sig helt tiden och skyddar dina händer från hundens käftar.
För mig handlar tajming i första hand inte om att ge en godis så snabbt som möjligt. Speciellt inte när vi dessutom drar tillbaka en tom hand. Men…godbiten kan komma som pricket över i:et, som efterrätten efter en god måltid.
Bon appetit och trevlig helg!
//Eva Bodfäldt
4 svar
Tänkvärt funderade på hur jag gör. Tack för att du fick mig att tänka efter.
Roligt att det satte igång tankar.
Intressant!!! Om jag nu tänker på hur vi gör när vi tränar/tävlar agility: stå aldrig stilla! Tänk på vart och hur du rör dina fötter/höfter/axlar/händer och huvud – så viktigt är det med kroppsspråket. Jag tänker också att allt blir mycket roligare för både hund och förare om man är lite lekfull när hunden gör något bra. Den ska inte veta riktigt när/hur godbiten kommer utan man berömmer och belönar med rösten och leker fram själva godbiten. Ursäkta ett långt inlägg
Precis! 🙂