Förändrat beteende med ålderdom eller förändrade rutiner?
Jag sitter i kökssoffan. Pike ligger utsträckt intill mig och Will-Ja har ockuperat sängen. Jag tror att hon tycker det är skönt att slippa trängas med oss. Det är roligt att ha valp, med en arbetsam tid, som med alla småbarn. En lång ”lära känna och utveckla relationen” period. Vi säger ju ofta att hundar mognar vid tre års ålder och som de är då kommer de att vara resten av livet. Det är en rätt fattig beskrivning av ett liv som alltid påverkar oss. Jag tänker på vad Anders Hansen sa i sin serie om våra personligheter: att ju äldre vi blir desto mer blir vi som våra gener kodat oss till att bli. Vårt riktiga jag!
Vi som lever med hundar hinner se många förändringar under den korta livstid som ett hundliv innebär. En återkommande uppfattning bland hundägare är att ju äldre hunden blir desto mer kelig blir den. En annan är att hunden med stigande ålder blir mer ljuskänslig. Det kanske inte alls är så konstigt med tanke på att även vi själva med stigande ålder får får problem med höga ljud.
Will-Ja som alltid varit en mycket stark hund i alla avseenden har med åldern blivit keligare och mjukare i sin personlighet. Ungefär som min far som hade en personlighet och fysik som lirade i en egen kategori. Med stigande ålder blev även han en mjukare person och som inte längre forcerade taggtråd med ett leende.
Det är spännande att följa Will-Ja in i en begynnande ålderdom. I maj fyller hon åtta år. Förutom att hon har blivit mer kelig med åldern har hon även ett större behov av att veta var jag är. Hon tycker inte om att jag lämnar henne kvar i huset. Hon ska vara där jag är, även om det innebär tristess och att hon måste ligga stilla. Så var det inte tidigare i yngre år. Jag ser hennes blick och undrar ibland om det är mig hon oroar sig för, och inte att hon inte tycker om att vara själv. För själv kan hon vara. Hon rullar ihop sig på sin fårfäll under ett bord bakom ett blommigt draperi, när jag säger ”kommer snart” och slänger till jyckarna ett tuggben.
Men, vänta nu. Kanske gör jag inte det lika frekvent som tidigare. Knappt alls?! Tänk om det är därför som Will-Ja blänger på mig. Jag har ändrat rutiner som vi tidigare haft. Det kanske inte alls har med stigande ålder att göra?
Clinics i inkallning och hundmöten på Lidingö Brukshundklubb i söndags.
Jag har inte haft vare sig föreläsningar, clinics eller kurser sedan i slutet av november. Allt min tid har ägnats åt Kontaktkontraktet, Lek med din hund. Sedan två veckor har jag så smått återgått till det normala eftersom Anders formgivaren tagit över ansvaret för att klä texten i form och bild.
Jag har haft en retrieverträning med provupplägg för en trogen skara retrieverägare, jag har varit på Lidingö BK och i onsdags kväll hade jag glädjen att få föreläsa om ”Lek med din hund” på Solna- Sundbybergs brukshundklubb. Tack allihopa!
Trevlig hundhelg! Eva, Will-Ja och Pike
