"Håll tyst och lyssna"

USA-valet är klart och det diskuteras återigen hur det kunde hända. Hur kunde Trump vinna? För vissa är det självklart, han talade till folket och kunde konkret säga i vilken riktning USA ska gå. Det lyckades inte demokraterna med. De var helt enkelt inte tillräckligt tydliga med vad de ville uppnå. Människor som normalt sett ”borde” röstat på demokraterna valde istället att rösta på republikanerna.
Det går att se likheter med relationen till våra hundar. Frågan handlar inte om vilka metoder som är bäst eller sämst utan om tydlighet med vad vi vill.
Vad vill du förändra- hur ska du förändra det- och vilka är dina mål?
Jag har förmånen att ha vänner i ”båda lägren”. Den gemensamma nämnaren är att de älskar sina hundar. Den stora skillnaden är att de är oerhört oense om hur vi bygger relationer. Jag kokar ner respektive argument till två meningar; ”köttbullemetoden = ingen respekt” och ”nej”= aga och bristande förtroende (ur hundens synvinkel).
Man slår dessa slagträn i huvudet på varandra om och om igen, ”bonk”, ”bonk”, ”bonk”. Dött lopp varje gång eftersom ingen ”från den andra sidan” är intresserad av att lyssna på den andres argument. Sedan har vi den största gruppen hundägare som vet att inget av dessa argument är sanna.
Det viktigaste rådet jag fick under min utbildning hos Anders Hallgren var; ”sätt dig ned på en stubbe och håll tyst och titta”.
När vi propagerar för vem av oss som använder ”rätt metod” bör vi kanske först fundera på hur bra vi själva är på att lyssna.
En bestämmanderätt kan vi inte begära med lyckat resultat om vi inte samtidigt har stora öron och en nyfikenhet för den jag vill påverka. Det gäller såväl människor som hundar.
”Rejäla hundar” kräver mer än köttbulleträning, hävdas i det ena lägret.
”Bestraffningar leder till bristande förtroende”.
Det är sant i båda fallen. Om tilliten till träningen endast stavas köttbulle eller bättre godis kommer troligen inga förändringar att ske. Och bestraffningar som enbart ökar i styrka riskerar att leda till bristande förtroende.
Det finns en gemensam nämnare. Vad har vi för mål? Vill vi förhindra beteenden eller vill vi förstärka dem? Utan kunskap om hundars beteenden och om inlärning, riskerar vi, att oavsett metod, förstärka felaktiga känslor och beteenden.
En skicklig tränare hanterar fler än en metod och med lyckat resultat = en harmonisk, följsam och glad hund.
För hundar som sticker ut från normen, med stora rädslor och/eller aggressioner, krävs skicklighet att läsa just den individen. Det handlar således inte om ”rätt metod”. Det handlar om kunskap och vilja att försöka förstå varför hunden gör som den gör och ha en plan för vad som behöver göras, steg för steg. Håller planen? Om inte, var beredd till omprövning, och framför allt-TÅLAMOD och LUGN.
Den gemensamma nämnaren är att vi, oavsett metoder, vill ha trygga hundar som tycker om att kommunicera med oss.
Hälsningar Eva
Ett svar
Väl skrivet!