Har du funderat på vad utrycket ”förmänskliga inte hunden” egentligen står för? Betyder det att om vi älskar våra hundar lika mycket som en människa, så bör vi skämmas för det?
Betyder det attt vi inte har rätten att älska ett djur lika mycket och ibland mer än en människa? Gör det oss illojala mot vår egen art? Eller betyder det att vi inte har förmågan eller viljan att markera emotionella gränser mellan människa och djur? Jag läste en intressant artikel idag i Svenska Dagbladets "under strecket". Läs den gärna! Titeln är "Djuren hjälper oss att förstå oss själva" av Helena Pedersen, fil dr i pedagogik, verksam vid Konstfack.