med lax, grönsaker och ett glas rosé …..när man istället kan tillbringa ett par timmar, en lördagskväll, på Djursjukhuset Albano?!

Fråga mig inte vad som hände där i backen på Waxholm BK, men det verkar som om klubben har luftburna attackplan osynliga för ögat, men som anfaller ont anande raser av icke brukshärkomst . Plötsligt for den lille labradoren upp ur sin lojt tillbakalutade ställning och började frenetiskt rulla nedför backen, gnidande sitt ansikte mot marken. Jag antog att Zakk hade blivit stucken eller biten, men det är väl knappast någonting att oja sig över! Väl hemma igen så var Zakk hängig och gick och la sig för sig själv, vilket inte är likt honom. Tredje ögonlocket  täckte dessutom en större del av ögat.

– Sjåpa dig inte nu, intalade jag mig själv och satte igång grillen och slog upp ett glas rosé. Sedan ringde jag för säkerhets skull min kamrat veterinären som fick mig att spotta ut klunken rosé, släcka grillen och ila till Albano. "- Ögonskador är inget man avvaktar med, sa Elsie med den myndiga röst hon brukar tala med när vederbörande inte fattat allvaret tillräckligt fort av egen kraft".

Efter lite prat hit och dit med personalen på Albano, en körning till McDonalds för att förse mig och en ur personalstyrkan med lite mat, fick Zakk komma in för undersökning.

I avvaktan på att veterinären skulle komma in, slängde jag upp lite godis på undersökningsbordet som Zakk hoppade upp och tog. Sedan placerade jag godisar på bordet, öppnade munnen på Zakk och gjorde en liten lätt undersökning av munhålan. Kriteriet för att Zakk fick ta godbitarna på undersökningsbordet var att han stod blick stilla utan att vrida på huvudet.

Veterinären hittade ingenting förutom en rejäl svullnad; inget sår på hornhinnan eller flygfä innanför tredje ögonlocket. Vi fick ögonsalva, en uppskattande kommentar över att Zakk var så lugn att undersöka, betalade 2500 kronor för festen och åkte hem till en ljummen rosé och en halvgrillad laxfilé.

-Jag mår bara bra!