Jag har inte valpkurser så ofta numera. Det brukar bli en eller två kurser per år.
Åsikterna är många om behovet av valpkurser. ”Valparna blir överstimulerade”, ”de ska inte tränas så tidigt”. Som sagt, åsikterna går isär.
Men vad är egentligen definitionen av en valpkurs? Vem är det som tränas och vad är det egentligen som vi tränar på?
För min del innebär en valpkurs att vi utvecklar relationen utan att fastna i ”inten”: som att ”inte hoppa, ”inte dra i kopplet” eller ”inte bita”.
På mina valpkurser leker-, vilar-, pratar vi om vikten av att ta ansvar för sin hund utan att detta nödvändigtvis innebär att vi höjer rösten gentemot vår omgivning. Vi tränar på att hälsa vänligt på varandra när vi passerar, (oavsett om vi sitter eller går) samtidigt som valpen lär sig att associera ”hej” med något roligt, en godbit eller att vi rör oss mot en punkt där vi har kul tillsammans.
Vi tränar på att stå stilla med valpen i kort koppel samtidigt som vi pratar vänligt och nyfiket till personen framför oss. Valpen behöver inte i centrum utan snarare lära sig att ”bara vara”invid oss . När valpen slutar streta i vårt kortade koppel belönar vi med en aktivitet. Vi kanske säger ”hej då” och går vår väg, droppar lite godis bakom vår rygg (sök) eller kanske ett ”varsågod” (gå fram och hälsa).
Lek leder till positiva känslor och bättre inlärningsförmåga
En erfaren hundman från Norge sa vid ett tillfälle, ”kan man inte leka med sin hund ska man heller inte korrigera”. Det ligger något väldigt förnuftigt i den tanken. En relation startar inte med kommandon utan med gemensamma intressen. Vi söker efter saker eller mat tillsammans (skippa matskålen) och vi leker tillsammans. Relationen blir så mycket enklare om vi lär oss att växla lek med en stunds vila och om vi är tydliga med bestämmanderätten: att det är vi som signalerar när leken fortsätter eller när vi avbryter vilostunden. Enkla, vänliga och tydliga krav men under lek, vilket bygger viktiga grunder inför framtida träning.
Förutsättningen för lek är trygghet. En hund eller människa som inte känner sig trygg mår ofta bättre av att initialt och tillsammans, söka efter någonting eller titta på andra innan de själva känner trygghet att delta i leken.
Lugn och ro
Ta med valpen men se alltid till att den har en trygg plats att vila på, kanske på en filt eller i din famn. Du är valpens skydd mot omvärlden men….. tänk på att valpen gör som du gör! Ha förståelse för att valpar är oemotståndliga och att varje person som vill hälsa faktiskt kan innebära en möjlighet till träning.
När jag skriver denna blogg sitter jag på ett café i Sthlm innerstad. Jag har styrt min kos mot ett av mina favoritcaféer nära Mariatorget. På avstånd ser jag en kvinna som böjer sig ned och plockar upp sin valp i famnen när hon får syn på mig och hundarna. Sedan flyttar hon sig hastigt en bit längre nedåt trottoaren när jag närmar mig entrédörren.
Om vår oro ofta leder till ett ökat avstånd mellan den eller det som vi möter bör vi tänka på vilken känsla vi kommer att förmedla till vår hund. Lämnar vi något obehagligt för att sätta oss i säkerhet eller rör vi oss mot någonting roligt och spännande? Det kan vara avgörande för hur valpen kommer att uppfatta sin omgivning.
Det är inte i grunden ett problem att vi lyfter vår hund och/eller ökar avstånd till den vi möter men vi kan skapa ett problem om rädslan ofta flåsar oss i nacken eftersom vi riskerar att överföra känslan till vår valp/hund.
Vi tror kanske att det är valpen som ska tränas men ofta är det vi själva som behöver träna på vilken känsla som vi vill förmedla under ett möte.
Tror vi att oro och rädsla är smittsamt?
Tror vi att nyfikenhet och glädje är smittsamt?
Vilken känsla vill du förmedla i dina möten?
//Eva Bodfäldt